Att återuppleva är en handling; nå den som rört vid dig, gått intill dig... Att tala om den man minns är att hedra den människans liv och därigenom livet självt. Oberoende av tid och rum, även om personen lämnat livet för att ingå i det stora obegripliga. När bara namnen finns kvar hos dig, knutna till minnen av ansiktsuttryck, handlingar och förhoppningar som gjorde ditt liv möjligt. På hebreiska kallas detta Zikaron. Minnet bryter tid och föder släktskap. Från Osip Mandelstams röst i lägret vid Vladivostok till en anteckningsbok på ett köksbord i Rågsved. Håll deras namn vakna! Om detta skriver Sam Carlquist i diktsamlingen De namn våra döda minns och håller dem härmed lika levande som skrattet du nyss hörde.