Under det andra världskrigets olika faser var det vissa flygplan som kom att påverka krigsförloppet mer än andra och skriva in sig i historieböckerna. Hawker Hurricane och Supermarine Spitfire vann slaget om Storbritannien. Avro Lancaster dominerade nattbombningarna över Tyskland. D.H. Mosquito förekom inte bara som extremt snabbt obeväpnat bombplan utan också som jaktplan och för spaningsinsatser. North American P-51 Mustang eskorterade de amerikanska bombarmadorna långt in över Tyskland och Japan under dagtid samtidigt som motståndarens jaktflyg maldes ner. Gemensamt för dessa flygplan var att de alla hade Rolls-Royce Merlin-motorer, om än i olika versioner. Det finns därför anledning att ur flyghistorisk synpunkt titta närmare på den parallella utvecklingen av denna motor. Detta från ett privat initiativ, Henry Royce sista konstruktion PV-12, på strax under 1 000 hk 1933 till en motor på mer än 2 000 hk vid krigsslutet. Hur var detta möjligt? Vilka innovationer och konstruktionslösningar krävdes och hur organiserades produktionen av mer än 150 000 motorer på två kontinenter? Vilka var personerna inom Rolls-Royce bakom utvecklingen av Merlin? Vilka andra flygplan hade också Merlin-motorer och hur såg övrig motorutveckling ut i omvärlden under denna tid? Dessa frågeställningar behandlas i denna bok.