Inom konstvetenskap används ofta semiotik. Framförallt är det vissa teckenbegrepp som återkommer när vi tolkar olika föremål och företeelser. Ibland kan dock dessa begrepp förefalla så normaliserade att vi hastar förbi vad de egentligen gör och innebär. Vad innebär det att till exempel tala om en bild som ikonisk? Eller bildelement i termer av symboler? I den här boken, den tredje volymen i serien Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap, demonstrerar vi exempel på hur semiotisk teori kan användas. Genom konkreta tolkningssituationer visar vi hur olika teckenbegrepp aktiveras i en betydelseskapande tolkningsprocess. Detta gör vi genom att diskutera och exemplifiera specifika aspekter som semiotikens möte med just konstvetenskapliga studieobjekt ger upphov till. Bokens sex kapitel syftar till att visa på den bredd av studieobjekt som konstvetenskap inkluderar och som semiotik kan användas på för att tolka. Antologins kapitel adresserar samtida modefotografi, pre- och postindustriella möbler, samtida skulptur, 1600- och 1800-talets oljemåleri och 1800-talets pressbild. Dessa sinsemellan olikartade studieobjekt innebär också att tolkningarna riktas mot olika egenskaper som materialitet och medialitet, visuell kommunikation och visuella koder, tecknets och därmed tolkningens historicitet.