Denna diktsamling är den syriska poetens Hiyams Sulimans första. Den innehåller många dikter som varierar till sitt innehåll och form. Med en tilldragande stil, fullödiga fraser och djupt meningsfulla meningar tar poeten läsaren till en resa mellan olika atmosfärer, händelser och relationer. Hiyam beskriver i denna samling sina känslor, berättar om sina vilda passioner och häftiga fantasier. Hon tar sig tid och beskriver sin mamma som blir vän med stjärnorna och väntar på resenärer. Samlingen skildrar ett brett spektrum av ämnen från kärlek och passion till kvällskaffet och det sårade hemlandet. Hon går vidare och skildrar känslor och sinnestillstånd som hon har upplevt sen kriget bröt loss i hemlandet. Läsaren får följa med på en berg- och dalbana mellan tristess, sorg, depression, förödelse, sömnlöshet, regn och att ta farväl av nära och kära varje kväll. Hon skriver om nostalgi, saknaden efter hemlandet, de vackra olivträden och anemoner. Som läsare kommer man att bli berörd av poetens kärlek till naturen och dess fåglar, fjärilar, höstlöv, och mandelträd som blommar för att inviga våren varje år. Den syriske individen har en viktig plats i Hiyams dikter. Hon berättar om dennas dröm som är den enda man har kvar efter allt krig och förödelse. Hon skildrar den drömmen som ändå står sig starkt trots alla svek. En dröm som är så enkel som att kunna gå till jobbet på morgonen med glädje och känna trygghet när man lägger sig på kvällen. En dröm som borde vara en självklarhet för alla människor. Med sina vackra dikter berättar Hiyam om vissa familjers minnen under krigets tid. Minnen om ett litet hus som inom sina väggar rymmer oändliga minnen om första nattens sovrum, bröllopspresenter, skåp och bokhyllor, barnleksaker och familjebilder, gamla vinflaskor, trägitarr, Michael Jackson, Brasiliens fotbollslag, skolcertifikat för pojkar och flickor med hårstrån från när de var små. Hus som har grannar och fönster som blickar mot havet, och sedan en bomb som faller och raderar allt, allt!