Som ett klärvoajant förebud om den kommande pandemin skrev Fernanda Trías redan 2018 Rosa slajm, en olycksbådande science fiction-dystopi om en värld där en epidemi har brutit ut. En hamnstad, förvillande lik Trías födelseort Montevideo, befinner sig i en nedbrytande och ständigt övervakad tillvaro, med utegångsförbud, ansiktsmasker och matbrist. Huvudpersonen, en kvinna i fyrtioårsåldern, lever i ett spänningsfält av invecklade och samberoende relationer; till sin mor, sin exman och ett sjukligt barn som hon sköter om, men som inte är hennes eget. Ett dominerande tema är moderskapets komplexitet, som bortom det rent biologiska framträder som en aktiv, omhändertagande gärning. Den fragmentariskt uppbyggda romanen blottlägger mänskliga subtiliteter och paradoxer i en poetisk, illavarslande prosa. Rosa slajm är en berättelse om sjukdomar och död, om alger och hälsovådliga röda vindar, och om det rosa slajmet, det numera enda ätbara. Men det är också berättelsen om kollapsen av en människas alla affektiva band där livets bräcklighet och dess relationer utforskas. Redan ansedd som en modern klassiker har Rosa slajm hyllats av sydamerikanska och spanska kritiker och belönats med det prestigefyllda Sor Juana Inés de la Cruz-priset 2021. Fernanda Trías (1976, Montevideo) är en uruguayansk författare, som var vän och student till den surrealistiskt inspirerade författaren Mario Levrero. Hon har en magisterexamen i kreativt skrivande från New York University och föreläser nu i samma ämne vid Universidad de los Andes i Bogotá, Colombia. Trías har gett ut två novellsamlingar och tre romaner. Rosa slajm (Mugre Rosa) från 2021 är hennes senaste verk.