Efter demokratin innehåller sju essäer som alla på något sätt tar upp hur demokratiska nationer fungerar och demokratins koppling till nationalism respektive globalism. Populismen påstås hota demokratin. Är det sant? Vilken koppling har vänsterns politik med sovjetiskt trettiotal? Hur styrs vi av identitetspolitiken och mediernas propaganda? Är ett samhälle där politikerna ignorerar folkviljan ett demokratiskt samhälle? Varje år beviljas 130.000 till 150.000 uppehållstillstånd i Sverige och sedan millennieskiftet har 1.8 miljoner nya tillstånd beviljats. Vilka är massinvandringens konsekvenser? Är det rasism och högerextremism att ta ställning mot massinvandring? Finns det något som kan kallas för mångkultur? Är det islamofobi att ogilla islams utbredning? Har "expertväldet" urholkat demokratin? Hur dör en demokrati? Kan kopplingen demokrati-nationalism-kapitalism vara ett framgångs¬recept? Frågorna är många. De handlar om välfärdssveriges framtid. I Efter demokratin vrider och vänder Karl-Olov Arnstberg, etnolog och tidigare professor vid Stockholms universitet, på mångkulturens och massinvandringens konsekvenser. Han granskar den klyfta som löper mellan en globalistisk elit och medborgare som ser hur det svenska samhället omvandlas och oroas av att kursen är utstakad mot en systemkollaps. Tidigare har K-O Arnstberg bland annat skrivit PK-samhället och de två volymerna av Invandring & mörkläggning tillsammans med journalisten Gunnar Sandelin.