Andrea har gjort slut med Lars-Leo och sagt upp sig från sitt jobb som bibliotekarie. Hennes hemlighet är avslöjad och sonen Frans har stuckit för att leta efter den han tror är hans pappa. Andrea bryter ihop, tar bilen och kör. När hon står i köket i Schweiz, hemma hos mannen hon varit hopplöst förälskad i under tjugo år, upptäcker hon att han är tråkig, inte alls den hon drömt om. Dessutom är hon gravid med Lars-Leo, som hon stött bort för det blev alldeles för mycket känslor, för snabbt. Nu säger han att han älskar henne och vill att de ska bila till Valpolicella. Merde! Andrea måste berätta sanningen för Frans, men vad händer om han vill ha kontakt med sin pappa? Mannen Andrea flydde från som gravid nittonåring. Och hur ska Andrea våga lita på Lars-Leo? Är det nu hon ska söka till flygledarutbildningen? Andrea gör som vanligt när hon är osäker. Hon tänker tillbaka, ältar skammen hon burit på i tjugo år. Sen gör hon listor, skriver dagbok och sorterar kryddor i bokstavsordning. Valpolicellavår är en varm relationsroman om ambivalens, skam och att våga, en fristående fortsättning på Zinfandelsommar (2021).