Ibland går det fort att skapa sig ett intryck av hur någon är. Kanske går det lite för snabbt. Det man bestämt vet om någon kanske inte alls stämmer. Ta Morris som exempel. Som liten hund vet han att grannar bara tjatar och han vet att stora hundar är så ... stora. Betty å sin sida är en stor hund och hon har svårt för bjäbbiga små hundar. Hon vet att de mest bara är irriterande. När Betty flyttar in blir Morris och Betty grannar. Morris är precis en sådan där skällande liten irriterande hund som Betty vet att alla små hundar är. Och Morris, han tänker: Stora hundar och nya grannar, det är det värsta jag vet! Har de rätt om varandra, trots att de nästan inte träffats? Är det ens möjligt för Morris och Betty att bli vänner? Det här är en enkel liten berättelse om att vänner egentligen kan se ut precis hur som helst. Stora och små kan faktiskt ha riktigt kul ihop, bara man vågar tänka om och se det roliga hos varandra. Det är också en berättelse med studs, hopp och fart vilket gör att du som läsare kan studsa med över sidorna - och kanske visa hur högt du kan hoppa. "När Morris mötte Betty" är min första barnbok. Som författare uppskattar jag själv enkla berättelser som ändå har ett budskap och som kan vara till behållning för såväl liten som stor. Jag har skrivit texten och tecknat med tusch och målat med akvarell.