Theodor Wåhlin (1864-1948) var en av det tidiga 1900-talets mest produktiva arkitekter i Lund, Malmö och Skanör-Falsterbo. Genom hans regionalt inspirerade nationalromantiska byggnader har han som få andra arkitekter populariserat bilden av den för Skåne så typiska vitputsade trappgaveln. Inspiration fick han från de medeltida skånska lantkyrkorna. Wåhlin var den förste att aktivt och effektivt motarbeta den rivningsvåg som drabbade en tredjedel av dessa kyrkor. I motsats till arkitekter och kyrkoherdar som ville uppföra industriella nybyggen i "stiltrogen nygotik", månade han om ett pietetsfullt och varsamt restaurerande av socknarnas arkitektoniska kulturarv. Idag är han kanske mest ihågkommen för ett verk som egentligen låg utanför hans expertis, restaureringen av det astronomiska uret i Lunds domkyrka. Ett exempel på hans förmåga att noggrant och autentiskt rekonstruera det förgångna, utan att för den skull göra avkall på samtidens smakriktning. Boken består av ett urval av Wåhlins fotografier från den mycket stora samling av glasplåtsnegativ som förvaras på Lunds Universitets Historiska Museum. Fotografierna visar en ovanligt sammansatt bild av en av våra mest betydelsefulla men numera bortglömda arkitekter, vars livsverk har satt tydliga spår i det offentliga rummet både i städer och på landsbygd. Motiven spänner från sakliga avbildningar av hans byggnader och restaureringar, dokumentationer av försvinnande stadsmiljöer kring sekelskiftet 1900, till privata ögonblicksbilder från hans familjeliv.