Åtta barn är en berättelse om födelse och död i en tid när kvinnor födde hemma och många barn dog i späd ålder, om äkta makarna Kerstin och Olof som förlorar barn efter barn, och om hoppet om att nästa barn ska få leva. Om Gud vill. Idén till boken kommer från en gravsten som jag såg på kyrkogården där mina farföräldrar är begravda. Gravstenen, som restes i slutet av 1800-talet, berättar om åtta syskon som alla dött innan de fyllt tre år. Så många namn har ingraverats så att det sista nästan inte får plats utan ligger lite snett längst ner på stenen. Jag blev väldigt gripen, inte minst för att mina egna barn då var i samma ålder, och tänkte mycket på de döda små och på hur det måste ha smärtat deras föräldrarna som gång på gång fick se sina barn ryckas ifrån dem. Namnen, födelse- och dödsdatumen är lånade från gravstenen. I övrigt är alla personer och händelser i boken helt och hållet fiktiva.