Två personer samtalar om resor i ett lusthus i en stadspark i Göteborg. När dagen är förbi ändrar huset form och blir en lägenhet i förorten. Men nästa morgon uppstår lusthuset på nytt och samtalet fortsätter. En oplanerad bilresa tillbaka hem, ett möte med en man i en rivningslägenhet innan resan påbörjas. Varför ska man överhuvudtaget resa bort när man alltid kommer hem igen, och vad är det i resan som lockar? Allt är språk och berättelse går över i berättelse. Men inte kan det vara så, att mannen bakom bilratten är den som höll sig undan i en lägenhet hela sommaren? I romanens andra del går resan till Köpenhamn och till mötet med E, som berättar om sitt måleri och om kriget och den tyska ockupationen. E lockades aldrig av tanken på krigsslutet. Han skulle ändå ha sin uppgift kvar som bildkonstnär. Med den berättelsen i bagaget återvände resenären hem. I den avslutande tredje delen skildras en dagstur till barndomens sommarhus. Det är rester av en avstyckad gård som köptes in 1968.