”Den som tog min kropp behöver inte vara rädd. Han behöver inte välja bäcken.” På julafton 1935 föds Linnea, oäktingen som ingen får veta om. Efter fyra år på barnhem adopteras hon av det förmögna paret Oskarsson, och så blir barnhemsflickan fina fröken på gården Rensby Valla. Året är 1953. Linnea är giftasvuxen och bygden förväntar sig ett storslaget bröllop med Ingmar i granngården. Hon måste göra ett val. Böja sig för kraven eller gå emot sin inflytelserika far. Och vad ska hon göra med hemligheten? I Linneas skog porlar bäcken som ett skrattande barn. I mjuka mossan får hon vila och ro. Men när skammen blir för tung lockas Linnea ner mot kröken och det svarta vattnet som kan gömma en hemlighet. Och släcka ett liv. Skambäcken är en historia om fördomar och skam, om saknad och utsatthet. Lika mycket är det en berättelse om vänskap och kärlek, om ett slitet piano och en skog som tröstar den som sörjer. I sin roman Skambäcken tar Karin Algvik oss med till 50-talets Uppland och den bygd där hon själv har sina rötter. Berättelsen är i lika delar våldsam och vacker när den ställer den ständigt aktuella frågan. Har en kvinna rätt till sin kropp och sitt liv? Karin Algvik, född 1968, är författare, frilansskribent och kommunikationsexpert. Vid sidan av bokskrivandet arbetar hon som kommunikationschef på en svensk kulturarvsmyndighet. Karin har studerat litteratur och kommunikation vid Uppsala universitet samt kreativt skrivande på University of California. Under sent 1990-tal bodde Karin Algvik i New York där hon arbetade med marknadsföring av bokmässor.