De senaste åren har en strid rasat i Sverige om välfärdens framtida organisering. Valfrihetsrevolutionen byggde på missnöje med offentliga monopol som kännetecknades av fyrkantiga ""one-size-fits-all""-lösningar, planekonomiskt tänkande och byråkratisk stelbenthet. Förhoppningen var att ökad valfrihet och fler producenter skulle leda till såväl bättre kvalitet som en större mångfald av aktörer. Debatten om de vinstdrivande företagen är rotad dels i ideologiska ståndpunkter - för eller emot vinst i välfärden - dels i vad olika mätningar säger om vad det svenska folket föredrar. Det finns en opinion mot vinstdrivande företag men många vill också behålla valfriheten. Varför är den svenska non-profit-sektorn historiskt och i ett jämförande perspektiv så liten och svag, speciellt vad gäller välfärdsservice? Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål bjöd in forskare från USA, Storbritannien, Nederländerna och Tyskland i syfte att besvara denna fråga utifrån ett jämförande internationellt perspektiv för att få en helhetsbild av filantropin och non-profit-sektorn utanför det trånga nationella perspektivet.Medverkande: Medverkande: Widar Andersson, Henrik Berggren, Clarence Crafoord, Paul Dekker, Thomas Gür, Hanna Hallin, Tove Lifvendahl, Maribel Morey, Duncan O'Leary, James Rees, Patricia Rosenfield, Theo Schuyt, Amelie Silfverstolpe, Rupert Graf Strachwitz, Christoph Strünck, Lars Trägårdh, Filip Wijkström, Olivier Zunz.