Född i Dar es Salaam av en armenisk mor och en ghanansk far, uppvuxen i Europa och Tanzania; från New York och en allt värre personlig kris berättar Nadia Owusu sitt livs historia, som rymmer en mängd förluster och sorger: en faders död, en moders frånvaro, gamla pojkvänner, skolkamrater, vänskap och svek; författare som Rainer Maria Rilke och Audre Lorde står sida vid sida i minnesarbetet, som också blir en berättelse om världspolitik, klass och kolonialismens historia, med nedslag i Uganda efter Amin, i Etiopien, Italien, England, USA -- och i det vanskliga utrymmet mellan länder och kulturer. En blå gungstol blir platsen där Owusu värker ut gamla och nya familjekonflikter, och känslan av att aldrig vara hemma: för svart för att vara amerikan, för vit för att vara ghanan, och ständigt tvungen att förhålla sig till en rasistisk världsbild, oavsett om hon befinner sig i Brooklyn eller Dar es Salaam.Nadia Owusu (född 1982) är författare och journalist, bosatt i Brooklyn. Hennes texter har bland annat publicerats i The New York Times, Wall Street Journal, Granta, The Guardian och The Paris Review. Den självbiografiska Efterskalv är hennes första bok.» . . . en storartad bedrift (. . .) Nadia Owusus sätt att gestalta personliga erfarenheter av rotlöshet, förlust och rasism, och samtidigt väva in information om Ghanas historia, inbördeskriget i Etiopien, kolonialism och slavhandel med nutidens rasism i New York och i stormen Katrinas efterverkningar gör Efterskalv till en enormt drabbande läsning.« Annika Wall, Borås Tidning.»Nadia Owusu har skrivit en självbiografi som slår det mesta jag läst i genren. Inte bara för att hennes liv varit så fullt av både politiska och personliga katastrofer. Att hon i sin egen gestalt samlar det mesta av vad som sker i vår värld -- rasismen, sexismen, klassklyftor, globala maktstrukturer. Hur hon som svart i Europa är en sak, som barn till FN-anställda i Etiopien något helt annat. Men ändå alltid är flicka, kvinna, och aldrig vit.« Jenny Aschenbrenner, ETC