Med sitt särpräglade utseende och barska framtoning och en röst som gick utöver det mesta blev hon film- och teatersveriges mest älskade krutkäring. Julia Cæsar (1885 1971) var med i fler svenska långfilmer än någon annan svensk aktris. Men störst var hon på Stockholms friluftsteatrar och revyscener, där hon var publikfavorit i över fyrtio år. Som 83-åring krönte hon sin långa karriär med en svensktoppsplacering 1968, där hon vrålade refrängen Jonaajted stejts ov Ameerka så taket lyfte i radiostudion. Julia Cæsar var hennes riktiga namn, och hon växte upp under fattiga förhållanden i Stockholm. I tonåren bodde hon på skyddshem, men hon tog sig snart till teatern som var hennes stora dröm. I unga år träffade hon operettsångerskan Frida Falk, som blev hennes livspartner i många år. Boken ger bilden av en kvinna med stark vilja och stort publiktycke. Den berättar också om teatrarna där Julia spelade, och om den folkliga filmgenre hon oftast syns i: filmlustspel, lättsamma komedier, farser och filmerna om seriefigurer som Åsa-Nisse, 91:an Karlsson och Kronblom. Lika älskade av publiken som hatade av kritikerna. Anna-Maria Blomgren är fil. dr. i statsvetenskap och arbetar som utredare. Hon har gett ut romanen Alla är svin och skrivit böcker om nyliberal politisk filosofi, teaterpolitik och politik mot rasistiskt våld. Roger Blomgren är professor i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot kulturpolitik. Han har bland annat skrivit böcker och artiklar om svensk filmpolitik, teaterpolitik och svensk kulturpolitisk debatt.Nu, mer än femtio år efter sin död, har Julia Cæsar förärats en omfattande och gedigen biografi, skriven av Anna-Maria Blomgren och Roger Blomgren. Den är en lång och detaljrik resa genom ett sekel av så kallad fulkultur: av folklustspel, revyscener, buskteater och pilsnerfilmer.Annina Rabe i ExpressenAtt skriva Julia Cæsars levnadsteckning kan inte ha varit enkelt. Hennes kvarlåtenskap är skingrad, fotoalbumet är försvunnet, nästan alla som kände henne är döda. Färgstarkt och detaljrikt skildrar makarna Blomgren både Julias kaotiska barndom och det dryga decennium hon arbetade i olika resande teatersällskap i Sverige och Finland.Carsten Palmaer i Aftonbladet