En individ i dagens samhälle kommer ständigt i kontakt med olika frågor som är kopplade till naturvetenskap. Val ska göras, beslut ska fattas. Ska jag vaccinera mig? Ska jag köpa den där vattentäta jackan? Vilket elbolag ska jag välja? Vilken fisk ska jag köpa? Ska jag skänka pengar till eller engagera mig i en miljöorganisation? Medborgare i ett demokratiskt samhälle behöver kunskaper som gör att de kan fatta informerade beslut och delta i samhällsdebatten. Sådana kunskaper kan relateras till begreppet scientific literacy. Denna licentiatuppsats fokuserar på vilka kompetenser elever kan utveckla när de arbetar med argumentation i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) inom ramen för gymnasieskolans kemiundervisning. Särskilt uppmärksammas hur elevers scientific literacy utvecklas när de arbetar med och argumenterar i en fråga om miljögifter i vardagsprodukter. Studien utgår från en undervisningssekvens om miljögifter som syftade till att stötta elevers scientific literacy genom att innefatta undervisning om både ämnesområdet och argumentationsprocessen. Studiens resultat visar att eleverna efter undervisningen kan genomföra argumentation av hög kvalitet som till stor del understödjs med kunskap. Detta skiljer sig från tidigare studier där värderingar har tagit stor plats. Dessutom tyder resultaten på att eleverna har utvecklat sin förmåga att se flera perspektiv, förstå frågans komplexitet och att hantera information med ett kritiskt förhållningssätt, vilket kan underlätta ett informerat beslutsfattande. Eleverna vittnar även om en utvecklad konsumentmedvetenhet och att de spridit sina kunskaper till andra för att göra dem medvetna om problemet med miljögifter. Studien pekar på vikten av att stötta elever i argumentationsprocessen, men också på att det är viktigt att skolans naturvetenskapliga ämnen hanterar SNI-frågor i undervisningen för att stötta elever i deras roll som samhällsmedborgare. Detta är ett av skolans grundläggande uppdrag.