På en militärbas i den amerikanska Södern utspelar sig ett besynnerligt drama bland ett fåtal människor, alla fast i egna inre burar. Kapten Penderton bär på ett hemligt begär han inte vågar erkänna ens för sig själv. Hans fru, Leonora, är öppen, vacker, otrogen och fullständigt likgiltig inför sin mans lidande. Kring dem rör sig en stum hushållerska, en ung rekryt med ett glödande och gåtfullt öga, och en vän till familjen som genomskådar allt men själv går sönder av det. Reflektioner i ett gyllene öga (Reflections in a Golden Eye, 1941) är Carson McCullers mest drömlika och mörka roman. Den utspelar sig i ett slutet universum där kön, identitet, makt och längtan kolliderar i varje rum, varje blick. Med en språklig precision som är både kall och febrig skriver McCullers fram en värld där det osagda är viktigare än det som uttalas, och där alla är fångar i sina egna förväntningar och kroppar. Romanen chockerade vid sin utgivning, men har i efterhand lyfts fram som ett banbrytande verk i den amerikanska queerlitteraturens historia. McCullers gestaltar inte sexualitet som etikett, utan som laddning som någonting som rör sig under ytan, formbart, farligt, förtvivlat. I översättning av Nils Jacobsson. CARSON McCULLERS [1917-1967] debuterade som 23-åring med The Heart Is a Lonely Hunter och etablerade sig genast som en av USA:s mest originella prosaförfattare. Hennes verk kretsar ofta kring outsiders, tystnad, psykisk ensamhet och socialt avvikande begär. I Reflektioner i ett gyllene öga driver hon dessa teman till sin mest koncentrerade och klaustrofobiska punkt.