Kärlek som finns, att nå fram, samtidigt finns det platser för människor: ett busstorg i Malmö - Värnhemstorget, ett brusande dödshav. En liten bok om helvetet biter sig fast i geografin: Idaborgsgatan 57, Hermansgatan 5, Norra Grängesbergsgatan, Rörsjöskolan, Zenithgården, Katrinelund, Caroli City, Slussplan, Mellersta frihamnen, förvaret i Åstorp ... Kristian Lundbergs första del i sin trilogi gev han namnet: Requiem över en förlorad son.Det enda som finns kvar nu är minnet av hennes ljusa blick, hur denomslöt dig. Du minns hur det var att möta hennes blick. Det kommeratt bli ditt hem, även om du ännu inte vet om det. Denstjärngnistrande blicken hos en människa som älskar dig. Bli sedd.Aldrig bländad. Det är att vara hemma. (ur Dödshavet)Recensioner: "Lundbergs prosalyriska dikter mässas fram genom minnen, ord och tankar från Odysséen, Bibeln, förluster, kärleksbudskap och malmöitiska platser som utgör författarens egen livshistoria. Här är det främst Värnhemstorget som blir ett bottenlöst och skrämmande hav av utsatthet, droger och sprit." Jörgen Hmannenskog - Btj, mars 2020 "Titelns liknelse mellan Malmö och hin hålles hemvist är banal men passande. Särskilt eftersom den inte spelar med de populära vanföreställningarna om Malmö som en stad förlorad till knark och vapen, utan syftar på Malmös sorgliga missbruksgeografi ... Bågen är hårt spänd. Men förutom i en underbar monolog (dikt sju), där en vardagspoetisk gestaltning av tjacknojans kuslighet bryter av, försvinner skönheten bort bland meningsmassorna." Victor Malm - Expressen, 18 mars 2020