Det är nu 150 år sedan Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus. Samvetsgrann undersökning publicerades. Redan samma år, dvs. 1862, kom den andra upplagan. En anledning till detta andra tryck var att tidningen Wäktaren hade reagerat med kraft mot Rydbergs avhandling. Bibelns lära om Kristus inleds med följande tydliga syfte: ”Ändamålet med denna afhandling är att utröna huruvida kyrkans lära om Kristus öfverensstämmer med nya testamentets.” Rydberg kommer fram till att så inte är fallet. Treenighetsläran har inte någon grund i Nya testamentet, Kristus är inte Gud, han är idealmänniskan. Rydbergs slutsatser ansågs vara ett dråpslag mot kristendomens kärna och i Wäktaren skräddes inte orden. Man hade redan sett exempel på vilka mörka tvivel och hemska strider boken ”uppväckt i svaga menniskohjertan”. ”Må författaren besinna detta” innan han fortsätter på den farliga bana han nu beträtt. ”O!”, utropas det i tidningen, ”att han ville använda sina ädla gåfvor till fäderneslandets nytta i