Dörren slås upp och Kivis familjramlar in med ett lass med glass av vanilj.De plaskar och plumsar och simmar och stimmar.Marfor tror hen ser en haj och blir så skraj så att hen svimmar.Kliv ur! ropar Kivi. Karet klarar inte mera!Det böjer sig och bågnar det kommer snart att explodera! Äntligen är Kivi tillbaka, barnbokskaraktären som gav Sverige ett nytt personligt pronomen!OLIKA förlag tilldelades Rättvisepriset 2012 för sitt arbete för jämställdhet och jämlikhet i bokvärlden. MILJÖ OCH HÅLLBARHET: På OLIKA vill vi värna det hållbara och klimatkloka läsandet. Därför trycks våra böcker på andra sidan Östersjön, i Baltikum, på ett FSC-märkt papper och på ett tryckeri som är certifierat med Svanen. Lite närmare, lite dyrare, mycket bättre! Sagt om boken:Texten är påhittigt rimmad och händelseförloppet är snabbt. Bettina Johanssons bilder av miljöer och filurer är originella, fartfyllda och innehåller kul detaljer. Text och bild är samstämda. Det fantasifulla flödet och den något skruvade handlingen kräver viss uppmärksamhet hos läsaren. Berättelsen är rakt igenom könsneutral. Gestalterna saknar uttalat kön och hen används som gemensamt pronomen i tredje person. Kivi och drakbrakaren är en humoristisk bok som både överraskar och stimulerar.Tine Billing, BTJSagt om tidigare böcker om Kivi:Jesper Lundqvists text rimmar och rockar så att det står härliga till, och Bettina Johanssons lätt 50-talscrazy bilder hänger på. Jag får både Hellsing och Ströyer i huvudet, och det är högsta beröm. en så gulligt galen liten bok.Nina Lekander, ExpressenIbland påminner språket om Tove Janssons texter, och man får möta både en bryssling, en marfor och små parvelpysor. Verserna är illustrerade av Bettina Johansson, med mycket färg, med en Kivi med alldeles för stora glasögon och med en monsterhund som är underbart äcklig.Sara Kappelin, Fria TidningenDen är ju helt underbar! Vilken språklig underfundighet och energi som en modern Hellsing. Och också helt fantastiska bilder. Verkligen jättekul att en så bra bok får vara med och premiära hen!Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola