Ett gammalt hus på pålar kan både ha en gammal och en ny historia att berätta och eftersom en del av den här berättelsen rör sig kring detta hus börjar romanen som ett kammarspel med ytterst få medverkande. Huset upplevde jag i augusti 1988 när jag en dag var passagerare på en patrullbåt som tillhörde den argentinska marinen. Jag tog en bild på det overkliga huset och historien kom till liv 34 år senare när jag hittade fotografiet igen. Det här är från början en verklighetsskildring som sedan fortsätter fram till nutid, en skildring av hur ett liv kan förändras radikalt över en natt. Om förlust, flykt och rädsla men även om kärlek, vänskap och livsdrömmar.