I novellsamlingen Lutan och ärren känner vi igen Danilo Kis från hans storslagna De dödas encyklopedi. I sex berättelser berör Kis exilen, livet i en auktoritär stat, den konstnärliga friheten och inte minst döden, och att inför den fylla det liv som har passerat med betydelse. Storslagna historier som fångar trauman från den europeiska efterkrigshistorien såväl som dess intellektuella diskussioner. Bokens engelska översättning kallade The Guardian för en mer eller mindre perfekt bok och den svenska utgåvan har kompletterats med en rad kritiska texter av Kis om bland annat Simone de Beauvoir, Danilo Kis föddes 1935 i Subotica i dåvarande Kungariket Jugoslavien och avled 1989 i Paris. Kis var författare, översättare, regissör och till stor del av sitt liv verksam i Frankrike. Som jude med serbisk och ungersk härkomst återfinns ofta ett språkligt sökande i hans litteratur och en frångång från kronologin, inspirerad inte minst av Borges och Bruno Schulz.