Paris, sommaren 2010. Zahira, en marockansk prostituerad i slutet av sin karriär, är en generös kvinna trots förödmjukelser och misär. Hennes vän Aziz, på väg att byta kön, börjar tvivla. Mojtaba, en revolutionär homosexuell iranier som har flytt sitt land, korsar hennes väg och bor hos henne under månaden ramadan. Allal, hennes första kärlek, står i begrepp att lämna Marocko för att söka rätt på henne.Genom fragment av liv som krockar våldsamt med varandra, följer Ett land att dö i dessa migranter, drömmare och osynliga i deras sista strid. Öden som slås i spillror i en postkolonial värld där det visar sig omöjligt att finna sin rätta plats, att få en andra chans.Den marockanske författaren Abdellah Taïa föddes 1973 i Rabat. För sin roman Kungens dag belönades Taïa med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.»Att läsa Abdellah Taïa är en upplevelse. Språket är så överväldigande och tränger in i varje por. (...) Världen behöver Abdellah Taïa och många fler som honom.»Bokbloggen Enligt O»sammantaget är Ett land att dö i en läsning som stannar med mig. Boken blottar systematiskt drömmar och mardrömmar, räds inte det patetiska eller nakna. Det är en komplex skildring av exilens begärsstrukturer, hur den lämnar spår i kroppar som någon gång har satts i rörelse och nu fortsätter att gå, springa, simma, söka. Friheten väntar.»Dagens Nyheter»Abdellah Taïas roman vibrerar av sexualitet, av lust men framförallt av ett sökande efter kärlek. Hjältarna i hans roman är de i marginalen. De som det franska samhället osynliggjort, men som ändå aktivt har valt att bo här i landet för frihet och jämlikhet eftersom hemländerna blev omöjliga att stanna kvar i. ... Abdellah Taïa skriver fram deras liv med korta och koncisa meningar till bredden fyllda av känslor. Inte klyschigt, inte dömande. ... De där små luckorna av lycka som kanske i sig är inte är så märkvärdiga men som ändå sprider det skimmer över livet som gör det värt att leva. Och romanen så värd att läsa.»Kulturnytt, SR»Sorglig, vacker och välöversatt är Ett land att dö i»Expressen»Håkan Lindquist och Davy Prieur har som vanligt gjort ett förträffligt arbete med översättningen av Taïas sympatiska, suggestiva språk.»Skånska Dagbladet »Här finns en romanbrygd av vävande slingor kring de liv som Zahira, Aziz och Mojtaba lever. Det går i svindlande passager, där känslorna mellan det liv man önskar sig och det liv som egentligen blir av genererar katapultsvallningar som eskalerar berättelsernas nerv. ... Det är en mycket känslosam och gripande roman. Lysande skriven med oerhört intensiv närvaro som oavbrutet handhar mycket känslosamma livsbetingelser och som slungar de tre identiteterna mellan upphöjd livsglädje och den svartaste bottenslam av genuin sorg.»Tidningen Kulturen