Jag ser in min nyblivne makes ögon och ler. Det är vår bröllopsdag och jag känner mig som den lyckligaste kvinnan på jorden. Lucas är allt jag någonsin har kunnat önska mig. Han överraskar mig med kaffe på sängen, romantiska blombuketter och lämnar aldrig rummet utan att ge mig en kyss. Ändå har jag svårt att skaka av mig det ihållande tvivlet som gnager i bakhuvudet, särskilt när det gäller äktenskapsförordet han insisterade på att jag skulle underteckna. Tror han att jag bara är ute efter hans pengar? Jag intalar mig att det inte har någon betydelse. Jag älskar honom och min kärlek för honom är så stark att jag naivt tror att den kommer att övervinna allt ... Tre år senare har allt förändrats. Den trygghet jag en gång kände är som bortblåst. När jag ser på Lucas idag känner jag inte längre igen den man jag en gång lovade att älska. Jag är fångad i ett hem som snarare liknar ett fängelse, med en man jag aldrig verkligen kände. Skräcken växer sig allt starkare. Jag skrev på och gav