Vad är livet om inte en vandring? Vi rör oss genom tallskogen ner till insjöns bruna sand, över östgötaslättens vetemogna åkrar. Uppmot norrländsk skog, ner till magnolians Lund. Vi reser mot ekvatoriala Afrika, österut mot ett andligt men korrupt Ryssland och slutligen hem igen mot stillhetens punkt. Under resans gång en långdragen, plågsam frigörelse från religiöst tvång och starka gammeldags traditioner i familj och äktenskap. Tvivel, tvekan, vankelmod, längtan efter friheten. Birgitta Frostin, folkhögskollärare bosatt i Lund, skriver sig fram mot sanningen om sig själv. Om hur det började på Bona uppfostringsanstalt mitt ute i skogen under smällkalla krigsvintrar. Hur livet tog form mot alla odds och hinder. Hur ett människoliv kan förstås med hjälp av alla välsignade ord och en penna.