Moa föds i mitten av 1920-talet. Hennes öde kommer i förlängningen att skapa ett tomrum som följer flera generationer framåt i tiden. Alva, Maja och Astrid är unga kvinnor på 20-talet, på 40-talet och 60-talet. De möter kärleken och föder sina barn tidigt i livet. Alva träffar sin Holger i början av 20-talet, kvinnor har precis fått rösträtt och Alva är nöjd med samlivet. Maja och Henning gifter sig trots Alvas motvilja, Henning är inte god nog åt hennes dotter. Är det den synden som straffar så hårt när tragedin drabbar dem? Astrid i sin tur är 40-talist och 1968, under upptakten av den kvinnliga emancipationen, föder hon sitt första barn. Vi får följa tre generationer starka kvinnor som kämpar med den skuld som likt ringar på vattnet växer sig allt större. Går det att bryta mönstret eller skall sorger från det förflutna följa i släktens spår långt in i 2000-talet? En generationsberättelse till stor del i Gävlemiljö.