" Det första, som blifvet mig klart här hemma i Sverige är, att jag måste se efter hvad ursäkt jag kan ha för min stora djärfhet att måla! Jag, en gammal kvinna som målar,måtte vara något riktigt förargelseväckande - det retar konsten i vårt land" Dessa ord formulerade Anna Nordgren i sin dagbok när hon i början av 1900-talet återkommit till Sverige efter mer än 25 år utomlands. År som burit på internationella framgångar och uppmärksamhet som få svenska konstnärer uppnått vid den tiden. Det innebar dock inte automatiskt framgång på den svenska konstscenen. Hemma i Sverige gällde nationalromantiken och hennes måleri ansågs föråldrat. Hon blev bortglömt och under sina sista år slutade hon att måla. Hon dog 1916. Denna bok berättar om Anna Nordgren och hennes resa som bildkonstnär och visar på den framgångar och den internationella uppskattning hon fick.