Det är i mitten av år 1788. Elsa Linnéa är sjutton år och ska giftas bort med en några år äldre herre som hennes far valt ut. Hon ser fram emot ett eget hushåll och barn, men drömmen riskerar att förstöras redan veckan innan bröllopet. Vid en bjudning på Drottningholms slott blir hon brutalt skändad och kommer samtidigt i kontakt med en av dalkarlarna som gräver kanaler i slottsparken. Han tvingas ha ihjäl mannen som våldfört sig på Elsa Linnéa och dumpar liket i kanalen. Trots det så gifter sig Elsa Linnéa och en lång kamp med svärmodern börjar. Elsa Linnéa föder en våldsmans son och när han blivit några år blir han förvisad från hemmet. Allt vänds upp och ner för Elsa Linnéa och hon tvingas fly till en väninna i Dalarna. En lång kamp tycks vara över. Med åren avtar minnet av slottshändelsen och minnet av sonen är för länge sedan förträngt till glömska. Det är inte förrän han som vuxen man - full och aggressiv - står på hennes farstukvist och kräver svar, som hon tvingas pressa fram honom ur minnet. Hennes kropp fylls av avsky och hon får hjälp med att hysa bort honom från gården. Besvikelsen får sonen att tvinga sig att glömma henne. Han skaffar sig ett jobb på Kungliga teatern i Stockholm och det är där som han får veta den riktiga sanningen om sin far och mor. Sanningen kan vänta är berättelsen om Elsa Linnéa och hennes oäkta son. Hans längtan efter sin mor och hennes ovilja att möta honom igen. Den ger även en insikt i hur det var att leva i Sverige under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Fiktiva människor och händelser blandas med historiens människor och några av de mer kända händelserna. En roman fylld av spänning, vänskap, längtan och förakt.