Lagkommentaren till den nya kommunallagen är nu uppdaterad per den 1 januari 2023. Författaren kommenterar lagen paragraf för paragraf med hänvisningar till förarbeten och rättsfall som anges i direkt anslutning till den bestämmelse som avgörandet behandlar. Den kanske viktigaste förändringen av kommunallagen sedan den förra upplagan av denna kommentar är att det i kommunallagen införts en möjlighet att delegera beslutanderätt till en automatisk beslutsfunktion. En förutsättning för att beslutanderätten ska kunna delegeras till sådan beslutsfunktion är att förvaltningslagen är fullt ut tillämplig på ärendehandläggningen och att beslutsfattandet inte strider mot bestämmelser i annan lagstiftning. De nya bestämmelserna härom trädde i kraft den 1 juli 2022 och återfinns i 6 kap. kommunallagen. Den 1 juli 2022 infördes även nya jävsbestämmelser i kommunallagen. De nya bestämmelserna innebär att kommunallagens jävsbestämmelser för förtroendevalda i nämnder och anställda har anpassats till den lydelse motsvarande bestämmelser har i förvaltningslagen. Samma datum infördes även nya bestämmelser om fyllnadsval i kommunallagen. Vidare kan det också nämnas att ny lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner trädde i kraft i juli 2022. Syftet med den nya lagen är bl.a. att åstadkomma ett ändamålsenligt och mer lättillämpat regelverk. För att motverka att partier ska kunna tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning och för att förenkla ordningen för genomförande av proportionella val ska valsedlar med samma gruppbeteckning och namnlista numera utgöra en valsedelsgrupp. Det kan också nämnas att lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, trädde i kraft den 17 december 2021. Den nya lagen ger ett utökat skydd till de som rapporterar om missförhållanden och innebär också alla kommuner och regioner ska inrätta en visselblåsarfunktion. Denna upplaga har även uppdaterats utifrån relevant överrättspraxis som tillkommit sedan år 2021. Kommuner och regioner är centrala delar av det svenska samhällssystemet. I princip alla som bor i Sverige använder sig någon gång varje vecka av en tjänst som utförs - direkt eller indirekt - av en kommun eller en region. Den som inte går i skola, besöker det kommunala badhuset, träffar en läkare på regionens sjukhus kanske åker med kollektivtrafiken till jobbet. En annan kanske tar en dusch med det kommunala vattnet innan hen cyklar iväg på den kommunala cykelvägen för att se en fotbollsmatch på den lokala stadion som ägs av kommunen eller för att gå och se en operaföreställning på regionens operahus. Det regelverk som avgör vilka tjänster som en kommun eller en region får utföra, hur det politiska bestämmandet sker, vilket ansvar och vilka uppgifter de förtroendevalda har, vilken rätt till inflytande vi som kommunmedlemmar har i kommuner och regioner, hur de kommunala medlen ska förvaltas, osv. är kommunallagen. Den praktiska betydelse som kommunallagen har i alla våras dagliga liv kan knappast överskattas. Boken riktar sig främst till jurister, advokater, förtroendevalda och tjänstemän med uppdrag i eller med kommuner och regioner men kan också vara till nytta för intresserade kommunmedlemmar i allmänhet. Patrik Kastberg jobbar som biträdande chefsjurist på Region Skåne och skriver även juridiska analyser för JP Infonet. Han ger regelmässigt råd i kommunalrättsliga frågeställningar och håller löpande föreläsningar om bl.a. kommunallagen, kommunala aktiebolag och andra kommunalrättsliga frågor. Patrik Kastberg är medlem i Sveriges Kommunaljuridiska Förening och har även gett ut boken Kommunala aktiebolag - en handbok.