Matematiken i sina senaste utvecklingsfaser är en angelägenhet för ett fåtal specialister. Långt fler berörs av den som arbetsredskap eller undervisningsämne, men det finns också aspekter av matematiken som angår och påverkar oss alla. Matematiska modeller förutsätts i en mängd tekniska applikationer som inverkar på snart sagt varje område av det moderna livet. Ämnet hör dessutom till vårt kulturarv, och sett till sina mest elementära yttringar, i dess anslag eller uppkomst i oss själva, kan matematiken rent av förstås som en aspekt av det mänskliga. Det som är en del av vår natur tenderar att vara ogenomskinligt för sunda förnuftet och kräva en filosofisk analys för att genomlysas. När filosofin gör matematiken till sitt speciella studieobjekt uppstår "matematikens filosofi", som utmärker sig genom att ställa frågor som matematiker traditionellt varit obenägna att ställa om sitt ämne: Vad möjliggör eller förutsätts egentligen i matematikernas verksamhet? Med vilken rätt kan man tala om matematiken som oberoende gentemot oss själva? I vad består meningen hos matematiska tecken? Vad är egentligen ett tal? Till en början inriktades ansträngningarna inom matematikens filosofi på att återföra hela matematikens vitt skilda problemområden på några få grundläggande principer. Denna bok förbereder läsaren för och presenterar den matematiska grundvalsforskningens ledande filosofer, deras bärande idéer, förhoppningsfulla framstötar och oväntade svårigheter. Mot slutet redogör boken också för de senare och nutida strömningar som uppstått som en reaktion på grundvalsforskningens resultat, och berör tankar om framtidens matematik.