Boken Postdemokrati utkom på engelska och italienska 2004. Därefter har den översatts till spanska, kroatiska, grekiska, tyska, japanska, koreanska, ryska och nu till svenska. Med postdemokrati förstår Crouch ett politiskt system där politikerna blir alltmer inneslutna i sin egen värld och knyter an till allmänheten framför allt genom manipulationsmetoder som baserar sig på reklam och marknadsundersökningar, alltmedan demokratins yttre former tycks oförändrade. En sådan utveckling orsakas av två slags krafter: Dels förändringar i det postindustriella samhällets klasstruktur, som har skapat många nya yrkesgrupper som till skillnad från äldre grupper inte har utvecklat egna organisationer som kan företräda deras politiska intressen. Dels en enorm koncentration av makt och rikedom till de multinationella företagen, som kan utöva politiskt inflytande utan att egentligen delta i den demokratiska processen i något land men med mycket goda förutsättningar att styra den allmänna opinionen om så krävs. Crouch påstår inte att de etablerade demokratierna i Västeuropa och Nordamerika redan har gått in i en postdemokratisk period. De politiska systemen kan fortfarande alstra folkrörelser som agerar blåslampa på den politiska klassen och tvingar den att uppmärksamma deras frågor, oavsett partistrategernas och medierådgivarnas beräknande planer. Crouch menar heller inte att det postdemokratiska samhället inte längre skulle vara demokratiskt; då hade det inte varit postdemokratiskt utan odemokratiskt. Post används på samma sätt som i sammansättningen postindustriell. Det postindustriella samhället gör alltjämt bruk av alla de varor som började produceras i industrisamhället; det är bara det att innovationerna och den ekonomiska energin inte längre är inriktade på industriproduktion, utan på andra typer av verksamhet. Likadant förhåller det sig med det postdemokratiska samhället, där alla de demokratiska institutionerna består: fria val, konkurrerande partier, fri offentlig debatt, mänskliga rättigheter, en viss grad av transparens i den offentliga förvaltningen. Men politikens energi och drivkraft går tillbaka till de krafter som härskade i fördemokratisk tid, nämligen små förmögna eliter som samlar sig kring maktcentra, där de söker skaffa sig egna privilegier. Colin Crouch är professor vid universitetet i Warwick och har tidigare varit professor vid Europauniversitetet i Florens och i Oxford. »Håkan Juholt borde ha den under huvudkudden, om den inte redan ligger där.» /Lars Linder i DN »Det är en intressant skrift, dessutom väl översatt och smakfullt förpackad.» / John Lapidus i Btj