Gamla adjektiv som händelig, oskaplig, vidunderlig, oartig och undervärd har i svenskan använts för att beskriva kroppar bortom alla förväntningar. Före 1700-talets mitt avvek en oartig kropp från sitt vederbörliga uttryck men stod inte, likt mirakel, över naturen. Den var snarare en viktig del av den materiella världen och i rent häpnadsväckande fall talade läkare och naturalhistoriker om monster, omänniskor, odjur och under. Hur sådana skapnader förhöll sig till naturens upparbetade vanor och regler i övergången mellan tidigmodern och modern tid är frågan för denna bok. Nio nedslag i svensk medicin och naturalhistoria visar på de paradoxala, nya, gamla, felaktiga, sällsynta och underbara monster, under och prodigier som syntes röra sig i naturens marginaler och, så småningom, närmare dess mitt. En tes som prövas är om studiet av mänskliga avvikelser i slutet av 1700-talet försköts från främmande kroppar till främmande beteenden. De monsterbegrepp som användes vid svenska universitet, akademier och hov men också i lagar, kuriosasamlingar, reseberättelser, kyrkobokföring, statistik och nyhetsblad mellan 1600 och 1830 berör omfattande frågor om naturens och människans bortre gräns. I anslutning till monsterkategorin diskuterades skapelsens syften, tidens och rummets nya dimensioner, den materiella världens ursprung och en tilltagande regelbundenhet i varje märkvärdig kropp. Både kända gestalter som Olof Rudbeck, Johannes Schefferus, Carl von Linné och Anders Retzius och en rad nu helt bortglömda fysiker, naturaliesamlare, jurister, bibliotekarier, kyrkoherdar, postmästare, läroboksförfattare, förlossningsläkare, anatomer, upptäcktsresande, kosmografer och populärantropologer har bidragit med källor. Bokens egentliga nav utgör dock alla de paradoxala njurstenar, trebenta kycklingar, exotiska kameleonter, undransvärda sjömänniskor och sammanvuxna tvillingar som här följs för att förstå det svenska monstrets ännu rätt okända historia. Trådbundet hårdband med tryckta försättsblad och färgat snitt. Illustrerad med gamla tryck.Maja Bondestam är docent och lektor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon har skrivit flera böcker om kroppens historia, såsom Den moraliska kroppen (2002), Tvåkönad (2010) och Människans metamorfos (2020).