I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa. Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).