Jag hoppas läsaren klarar att läsa boken och får behållning av den. De första gångerna som jag for runt i Moseldalen med husbil så hade jag svårt att hitta smultronställena och det är bl.a. därför som jag tagit det djärva steget att skriva en bok om denna dal - paradiset på Jorden enligt min mening - just för att göra det lättare för läsarna att komma fram till Mosels själ. Den är inte svår att finna egentligen. Redan i Koblenz kan man förnimma någon sorts ro och stillhet som skapas av Floden som långsamt flyter genom dalen för att så småningom rinna ut i Rhen, en flod av en helt annan karaktär där Mosels vackra själ drunknar i en brutal omgivning som är präglad av civilisationens alla uttryck i form av buller och oväsen. När man sedan långsamt kör söderut i Moseldalen så förstärks intrycken hela tiden av att här har invånarna lyckats skapa en oas mitt i det frenetiska Europa. Går man runt i byarna och tittar upp på vinodlingarna som finns överallt i dalen så förstår man varför de som bor här är så makalöst trevliga och vänliga. Det är inga påklistrade turistortsleenden man möts av i de här trakterna utan deras vackra och behagliga framtoning kommer från en druva! En vacker och demokratisk druva. Den heter Riesling.