"Mamma, hur tror du det känns att dö? Tror du det gör ont?" Jag var beredd. Men ändå inte. Vi hade aldrig någonsin pratat om att Anna kunde dö innan den där dagen i mars när beskedet kom. Men både min man och jag hade tänkt tanken. Jag tror aldrig vi vågade uttala den inför varandra av rädsla för att den då skulle bli sanning. Jag är mamma till tre barn, två på jorden och ett i himlen. Det här är en berättelse om min dotter Anna Sofia som var sex år när hon dog i cancer i april 2013. Tanken att skriva om Anna kom till mig tidigt, nästan direkt, trots att man ofta får rådet att vänta med större projekt när man drabbas av sorg. Men för mig var det viktigt att ha detaljerna i färskt minne, jag var helt enkelt rädd för att minnena skulle förvanskas. Boken är också skriven till mina två döttrar i livet som har förlorat en älskad syster och en bästa vän. Anna efterlämnar ett tomrum som aldrig går att fylla. Det är en bok om sjukdom, hopp, liv och död och om en verklighet som få känner till. Men det är också en bok om den vackraste av gåvor, allt det vår Anna representerade och hur vi försöker leva i förhållande till det som har drabbat oss.