Jag läste dem fram och baklänges, spänningen var olidlig. han stod på de svagas sida, var så stark, närmast okrossbar. Vilda djur, ondsinta människor, stormar och skyfall skyddade han sin Jane ifrån. Ja min barndoms Tarzantidningar blev rejält tummade av dramatiken jag levde mig in i. Att jag till slut fann min hjälte. Att han fanns på riktigt! Ja i bland överträffar till och med verkligheten dikten. Men ett nummer hade jag missat, ett nummer som kom långt senare ...Nummer 2024 - Natten då Tarzan fick en stroke.Det här är en sann berättelse om året då ett liv förändras i grunden. Då plötslig sjukdom dyker upp som en vålnad från ingenstans och inget, inget kan vi göra åt det. Tarzan kan inte med ett djungelvrål komma slängande från lianen och svepa oss bort i från allt för det är Tarzan själv som är drabbad ... Jag, hans Jane skriver om första sjukdomsåret i ren självbevarelsedrift för att orka. därför blir det min syn och upplevelse av det hela som präglar detta nummer. i bästa fall kan någon i liknande situation bli hjälpt, känna ett stygn av igenkänning. Vårdpersonal kanske få inblick i hur deras arbete upplevs ... Vad vet jag. Ett vet jag dock säkert, min Tarzan är värd detta nummer!