Boken ger en översikt av den matematik som möter oss i historien. Begreppsbildningens historia står i förgrunden, men uppmärksamhet har även ägnats primitiva, spontana lösningsmetoder, sådana vi möter dem i egyptisk, babylonisk, grekisk och indisk matematik samt i den matematik som utvecklats i västerlandet från 1100-talet och framåt. Den kinesiska matematiken uppmärksammas också; kinesernas metoder är påtagligt avancerade och i många fall långt före sin tid.Bokens syfte är att söka den finita matematikens rötter. I matematikens historia kan urskiljas två huvudtraditioner, en orientalisk, som syftar till beräkning och som har en algoritmisk och operativ karaktär och en grekisk som har en deduktiv och begreppsorienterad karaktär, vilken fått sitt förnärmsta uttryck i Euklides Elementa. Dessa två traditioner blir kända för européerna under högmedeltiden. Omkring 1600 utmynnar mötet mellan de två traditionerna i den symboliska abstraktionen, som är ett resultat av en definitiv sammansmältning av de båda traditionerna och som utgör förutsättningen för de stora framsteg som görs inom ämnet under 1700-talet och som under 1800-talet leder till skapandet av den abstrakta algebran. I Matematiken i historien ges även en översikt av matematikens historiografi. Boken avslutas med ett kapitel som redovisar de pedagogiska slutsatserna av begreppshistorien med utgångspunkt från rekapitulationstesen.Boken är avsedd som ett historiskt orienterat komplement till gängse läroböcker inom ämnet matematik i gymnasieskolan. Den kan också användas som kurslitteratur inom grundskollärarutbildningen och bör även kunna fylla en plats inom lärarfortbildningen. Till boken finns en övningsbok som kan beställas separat.