Han Kang är mottagare av Nobelpriset i litteratur 2024"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet".En författare befinner sig i en europeisk stad för att arbeta. Hon fäster sin uppmärksamhet på sin omgivning, dess historia, struktur, färger. Stadens och naturens vita: snön, saltet, månen, en vit fågel, öppnar rum mot en privat sorg som har med en spädbarnsskjorta och en svepning att göra. I denna mäktiga bok om tomrummet efter en syster som dog efter bara några timmar i livet får Han Kangs centrala teman - liv, död, historia, minne - en mjukare och närmare behandling. Den är en text som vibrerar av smärta och skönhet, som tecknar den mänskliga anden som både spröd och segt motståndskraftig.Den vita boken är Han Kangs tredje utgivning på svenska efter publikframgångarna med Vegetarianen och Levande och döda. Den nominerades 2018 till internationella Bookerpriset. 2016 tilldelades Han internationella Bookerpriset för Vegetarianen. Han Kang tilldelades Nobelpriset i litteratur 2024. Sagt om boken: "Han Kang har ett skrivsätt som öppnar sinnen och tankar. Att se världen genom det vita är att upptäcka inte bara mörkret utan också det liv som döljs i de mest oansenliga skrymslena av verkligheten."Dagens Nyheter "Den vita boken är en sanslöst vacker text, en meditation över färgen vitt och det osynligt tunna membranet mellan liv och död, sorgen som en helande kraft i våra liv. /.../ en storslagen påminnelse om en av litteraturens urfunktioner."Svenska Dagbladet "en vitskimrande vacker elegi över tidens flyktighet och livets förgänglighet."Tidningen Vi "Den vita boken är på något sätt användbar i ett sekulariserat konsumtionssamhälle. Om man saknar ritualer som kan bära en vidare, om man längtar lite efter övergångar, handlingar som fäster något innan det åter försvinner. Var stilla en stund, håll i Den vita boken. Gör några rörelser som du tror betyder något."Kulturnytt i P1 "En meditation om den tunna, mystiska gränsen mellan liv och död"Aftonbladet »En sorgens psykogeografi som rör sig mellan plats, historia och minne, briljant genomförd ... Den vita boken är en märklig text, kanske är den också en sekulär bönbok... [Den] gestaltar Hans tvingande längtan att övervinna smärta med språk.« The Guardian